Lästips

Eftersom människor ibland frågar mig vad de borde läsa tänkte jag lägga upp några tips, helst sådant som går att hitta online. Det behöver väl knappast sägas att detta är min personliga lista, det finns många viktiga verk som jag inte ens läst. Kom gärna med egna tips i kommentarsfältet.

Grundkurs i revolutionärt tänkande

Det här är texter som är bra utgångspunkter för någon som nyligen börjat läsa om vänsterns teori. De kan säkert vara värdefulla även för den som har lite längre erfarenhet också.

  • Under det rosa täcket (Nina Björk): Antagligen en av de bästa introduktionerna till feministiskt tänkande någonsin. Fick med rätta en stor betydelse för 90-talets feminismvåg och är fortfarande relevant för den som vill lära sig mer om feminismen.
  • Egalias döttrar (Gerd Brantenberg): Experimentroman som vänder upp och ner på könsrollerna. Ger en aha-upplevelse inför hur oerhört hårt könskodat samhället egentligen är.
  • Breaking Free (J. Daniels): Berömd Tintinpastisch som skildrar hur en strejk eskalerar till en revolutionär situation. Bjuder inte på några djupa analyser men är väldigt peppande.
  • Kommunistiska Manifestet (Karl Marx och Friedrich Engels): Manifestet är över 160 år gammalt men fortfarande värt att läsa. I några få kapitel sammanfattas marxismens grunder. Trots åldern är det inte en svårläst bok, det tyckte i alla fall inte jag när jag var 14. Jag tror att vi alla återkommer till Manifestet då och då.
  • Karl Marx – En introduktion (Per Månson): Kortfattad introduktion till Karl Marx liv och tänkande.
  • Feminism is for Everybody (bell hooks): Bra introduktion till feministisk politik även om den är ganska amerikansk i sitt tilltal. Tar upp feminism utifrån klass, kön, etnicitet och sexualitet på ett förtjänstfullt sätt. Diskussionen om skillnaden mellan revolutionär och reformistisk feminism är klargörande.
  • Socialismens ABC (Leo Huberman och Sybil H. May): Hubermans och Mays skrift var den första marxistiska bok jag läste. Den är en kort lättfattlig introduktion till socialismen som förklarar vad som är fel på kapitalismen och vilket alternativ vi socialister har. Diskussionen om Sovjetunionen och dess planekonomiska modell har väl ingen större betydelse för dagens socialister.
  • Staten och revolutionen (Lenin): Den kanske inte framstår som något för en nybörjare men Lenins klassiker är faktiskt en bra och inte så svår introduktion till den marxistiska synen på staten och förklarar hur revolutionär marxism skiljer sig från socialdemokrati och anarkism.
  • Marx för nybörjare och Lenin för nybörjare (Rius): Den mexikanske tecknaren Rius serieböcker om Marx och Lenins tänkande kan kännas lite proggiga i utförandet men är väl värda att läsa då de presenterar marxismens och leninismens centrala idéer på ett sätt som många har lätt att ta till sig.
  • Einsteins fru och Prins Charles känsla (Liv Strömquist): Bra, informativa (och väldigt roliga) serier om familjen, kärlek, sex, relationer och andra politiska saker. Älskar serier med notsystem för referenser.
  • Du ska ta ledningen och makten (Jörn Svensson): Ett försök att konkret beskriva hur en socialistisk samhällsomvandling skulle kunna gå till i Sverige. Även om jag inte håller med i alla detaljer är det en bra bok för att börja tänka kring övergången från kapitalism till socialism.

Fortsättningskurser

Arbetarrörelsens historia

Genus och feminism

  • I en klass för sig (Fanny Ambjörnsson): Utifrån en fältstudie i två gymnasieklasser redogör Ambjörnsson för hur genus och klass konstrueras. Klassdefinitionen är snarare bourdieusk än marxistisk men det gör inte avhandlingen mindre läsvärd.
  • Fria själar: ideologi och verklighet hos Locke, Mill och Benedictsson (Nina Björk): Litteraturvetenskaplig avhandling där Björk visar hur liberalismen försöker konstruera ett kropps- och könlöst subjekt samtidigt som ingen kan tänka sig ur könsrollerna och de biologiska behoven och begränsningarna.
  • The Power of Women and the Subversion of the Community (Mariarosa Dalla Costa och Selma James): Viktig feministisk kritik av den traditionella vänstern som ger kvinnors reproduktiva arbete en central roll i den marxistiska samhällsanalysen.
  • Women, Race and Class (Angela Davis): Konkret redogörelse för hur genus, klass och etnicitet är kategorier som genomskär varandra baserat på konkreta exempel ur Förenta staternas historia. En av de bästa böcker jag läst om feministisk teori.
  • Hjärnsläpp (red. Karin Ekman, Vanja Hermele, Ulrika Westerlund): En samling texter ur Bang som vederlägger biologismens syn på kön.
  • Philosophical trends in the Feminist movement (Anuradha Gandhy): En artikel i två delar där Gandhy, en av den indiska naxalitrörelsens ledare, går igenom olika typer av feminism.
  • Kvinnans ställning i den ekonomiska samhällsutvecklingen (Alexandra Kollontaj): En serie föreläsningar där Kollontaj knyter kvinnans samhälleliga ställning till hennes roll i produktionssättet. Empirin är idag till viss del föråldrad men det finns mycket sunt att hämta i den allmänna teorin.
  • Women’s Leadership and the Revolution in Nepal (kamrat Parvati): Utifrån erfarenheter från den revolutionära kampen i Nepal gör kamrat Parvati, ledamot i maoistpartiets centralkommitté, allmänna slutsatser kring behovet av kvinnor i ledande positioner inom vänstern.
  • Flickan och skulden och En riktig våldtäktsman (Katarina Wennstam): Blottlägger den svenska våldtäktskulturen.

Historia och historiematerialistisk teori

  • Övergångar från antiken till feodalismen och Den absoluta statens utveckling (Perry Anderson): Standardverk om Europas förkapitalistiska historia med särskilt fokus på övergångar mellan olika samhällssystem.
  • Reflections on the Marxist Theory of History (Paul Blackledge): Översikt över historiematerialismens utveckling från Marx och framåt.
  • Den nya kvinnostaden (Nina Burton): En serie essäer som försöker frilägga kvinnornas förtigna historia, framför allt genom att berätta om framstående kvinnor som kämpat med trånga könsroller. Tankeväckande.
  • Människan skapar sig själv (Vere Gordon Childe): Childe var inte bara banbrytande arkeolog utan även marxist. Här ger han sin bild av mänsklighetens förhistoria och tidiga historia, från stenåldern till antiken.
  • Människans rikedomar (Leo Huberman): Klassisk skildring av Europas historia från medeltiden till 1930-talet. Ger en bra introduktion till historiematerialismen.
  • Inledningen i Den tyska ideologin (Karl Marx och Friedrich Engels): Marx och Engels första försök att förklara det historiematerialistiska tänkandet.
  • Förordet i Till kritiken av den politiska ekonomin (Karl Marx): Innehåller Marx mest koncisa sammanfattning av den marxistiska historieuppfattningen.
  • Gender and the Politics of History (Joan Wallach Scott): En av de bättre genomgångarna av genusvetenskaplig teori på historieområdet jag läst. Visar hur genusperspektivet kan frilägga tidigare okänd kunskap.
  • Det amerikanska folkets historia (Howard Zinn): Monumentalt verk där Förenta staternas historia presenteras ur indianernas, slavarnas, kvinnornas och arbetarnas perspekt, ofta med deras egna ord.

Imperialismen och den nationella frågan

  • CIA och USA:s verkliga utrikespolitik (William Blum): Detaljerad genomgång av Förenta staternas konspirationer, lönnmord och interventioner efter 1945 skriven av en avhoppare från Förenta staternas utrikesdepartment.
  • Jordens fördömda (Frantz Fanon): Psykiatrikern Fanon förklarar kolonialismens effekter på de koloniserades psyken och vilken betydelse detta har för en antiimperialistisk strategi.
  • Vietnam får inte lämnas ensamt! (Che Guevara): Ches tal till Tricontinental-konferensen 1967 där han manar folken i Afrika, Asien och Latinamerika till uppror mot Förenta staternas imperialism.
  • Imperialismen som kapitalismens högsta stadium (Lenin): Lenin argumenterar för att imperialismen utgör ett kvalitativ nytt stadium i kapitalismens utveckling där monopolkapitalets intressen växer ihop med de imperialistiska staternas.
  • Om nationernas rätt till självbestämmande (Lenin): Ett försök att förklara vad bolsjevikerna menade med nationellt självbestämmande och varför detta var den korrekta inställningen till nationella strävanden.
  • Marxismen och den nationella frågan (Michael Löwy): Om hur den marxistiska synen på nationen utvecklats från Marx och Engels till
  • När kapitalet tar till vapen (Andreas Malm): Argumenterar för att den leninistiska imperialismteorin måste modifieras efter andra världskriget och att rivalitet mellan imperier ersatts av Förenta staterna som imperialismens hegemon. Även om slutsatsen kan diskuteras är det ändå en bra introduktion både till imperialismteori och Gramscis hegemonibegrepp.

Marxism

  • Att läsa Kapitalet politiskt (Harry Cleaver): I polemik mot riktningar som vill göra en ren filosofisk eller ekonomisk läsning framhåller Cleaver Kapitalets plats i Marx revolutionära politiska analys. Fungerar också som en introduktion till den autonoma marxismen.
  • Socialismen och människan på Kuba (Che Guevara): Brev där Che betonar individens roll i att skapa socialismen samtidigt som det socialistiska samhället förändrar människan.
  • Marxismens världsbild (Arnold Ljungdal): En av de bästa introduktionerna till marxistisk filosofi jag läst. Förklarar den historiska och dialektiska materialismen.
  • Från klassamhälle till kommunism (Ernest Mandel): Bygger på en serie föreläsningar om marxismens grunder. Mandel är en mycket god pedagog.
  • Kapitalet (Karl Marx): Jag frångår här mina premisser och inkluderar ett verk som jag inte själv läst. Just nu har jag tagit mig genom halva första bandet. Det är inte lätt att läsa, enklast är att göra det i studiecirkelform tillsammans med andra. Kapitalet är emellertid ett verk som knappast går att ignorera när det kommer till att första det kapitalistiska samhället.
  • Klasstriderna i Frankrike 1848 – 1850 och Louis Bonapartes adertonde Brumaire (Karl Marx): Två skrifter där Marx tillämpar sin teori på politiska händelser.
  • Inledningen i Till kritiken av den hegelska rättsfilosofin (Karl Marx): Marx förklarar sin syn på filosofins roll och behovet av revolutionär kamp. Innehåller också den berömda diskussionen om religionen.
  • Kapitalets produktionsprocess (Marx-Arbeitsgruppe Historiker): Introduktionen till Kapitalets första band är så pass bra att många läser den istället för Kapitalet.
  • Klasstrukturen i Sverige 1930-1980 : arbete, kapital, stat och patriarkat (Göran Therborn): En konkret analys av det svenska klassamhället. En kortare upplaga från 1972 finns online.

Politik och organisering

  • Lenins partiuppfattning –  Från grupper till parti, 1895 – 1912 (Avanguardia Operaia): Skrift som behandlar Lenins uppfattning om det revolutionära partiet och hur den förändrades genom hans deltagande i klasskampen. Utgavs av den italienska vänstergruppen Avanguardia Operaia och översattes av Förbundet Kommunist. Bra supplement till Le Blancs bok nedan.
  • Ideas for the Struggle (Marta Harnecker): En veteran från kampen i Chile diskuterar vilka erfarenheter vänstern kan dra från de senaste årens revolutionära processer i Latinamerika.
  • Lenin och det revolutionära partiet (Paul Le Blanc): Djuplodande diskussion om Lenins syn på organisering och hur den utvecklades.
  • Om arbetarpartiets inställning till religionen och Socialism och religion (Lenin): Två artiklar om hur marxister bör förhålla sig till religionen, en fråga som fortfarande kommer upp med jämna mellanrum.
  • Vad bör göras? (Lenin): Lenins klassiker där han kritiserar ”ekonomismen” inom arbetarrörelsen, framhåller kampen för demokratin som central, diskuterar hur ett revolutionära partiet bör arbeta och hur en tidning kan användas i organiseringsarbetet. Bör tas för vad den är: En debattskrift skriven i ett specifikt sammanhang men som vi fortfarande kan lära av.
  • Sociala reformer eller revolution (Rosa Luxemburg): Klassisk uppgörelse med reformismen och ett försvar av den revolutionära marxismen.
  • Arbetarkontroll, arbetarråd, arbetarstyre (red. Ernest Mandel): En antologi med texter från 1850 till 1968 om praktiska erfarenheter av arbetarmakt.
  • Bekämpa bokdyrkan och Bekämpa liberalismen (Mao Tse-tung): Två skrifter om hur revolutionärer ska arbeta. Den första varnar för att dogmatiskt förhålla sig till teorier istället för att göra konkreta undersökningar. Liberalismen ska i sammanhanget inte förstås som en borgerlig ideologi utan som teoretisk och praktisk slapphet bland kommunister.
  • Om motsättningar och Om den riktiga behandlingen av motsättningarna inom folket (Mao Tse-tung): Hur vi förstår huvudmotsättningar, antagonistiska motsättningar och motsättningar inom folket.
  • Kritik av Gothaprogrammet (Karl Marx): Marx lägger fram sin syn på revolutionär strategi genom en kritik av de tyska socialdemokraternas program.
  • En ”arbetarregering” som ett steg mot socialismen (John Riddell): Redogör för Kominterns debatter om huruvida en arbetarregering i en borgerlig demokrati kan driva på utvecklingen mot socialism. Relevant även för dagens läge.
  • Övergångsprogrammet (Trotskij): Diskuterar den revolutionära rörelsens behov av övergångskrav. I förordet argumenterar Bo Bergman och Ken Lewis för att Trotskij inte uppfann övergångsprogrammet utan att det är en strategi i linje med Marx, Luxemburgs och Lenins.

3 reaktion på “Lästips

  1. saknar Minqi Li ”The rise of China and the demise of the capitalist world economy”
    isbn 9781583671825. En aktuell analys av dagsläget värdig Marx.
    samt The unknown cultural revolution av Dongping Han där frågan om folket mot herrarna ställs på sin spets.(Se gärna http://www.c-spanvideo.org/program/290017-1 , där författaren resonerar kring sin bok.)isbn 9781583671801

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *